IBS (Irritable Bowel Syndrome) och IBD (Inflammatory Bowel Disease) kan båda vara smärtsamma för den som lider av dem, men de är olika tillstånd. I ett tidigt skede kan det vara svårt att urskilja vilket som är vilket, eftersom de uppvisar mycket liknande symtom. I korthet kan både IBS och IBD orsaka följande:
- Bloating
- Diarré och/eller förstoppning
- Kramper i buken, ofta ganska smärtsamma
- Kräkningar eller illamående
Det finns inget egentligt botemedel för vare sig IBS eller IBD, men IBD är allvarligare när det gäller de effekter den har på ditt matsmältningssystem. Symtomen för båda kan variera i svårighetsgrad, men IBD kan yttra sig mycket mer på grund av sjukdomens natur.
Resistenta tarmsyndrom
Även om detta är ett ganska vanligt tillstånd vet läkare och specialister inte riktigt den exakta orsaken, även om kost och stress kan pekas ut som skyldiga. Hormoner kan vara en annan orsak, liksom andra faktorer som påverkar dina tarmbakterier.
IBS uppstår i tjocktarmen (tjocktarmen) och berör inte någon annan del av matsmältningssystemet. Smärta kan upplevas över hela buken, men många drabbade upplever att den är mer utbredd i nedre vänstra regionen, vilket kan vara extremt obehagligt, och denna smärta kan förvärras efter att ha ätit. Att tömma tarmarna kan lindra smärtan, men ofta är denna tarmrörelse extremt lös och tar formen av diarré, som kan pågå i några dagar eller till och med mer i värsta fall. Detta kan följas av en period av förstoppning medan tarmarna försöker rätta till sig själva och återhämta sig. Tyvärr kan behovet av att gå på toaletten komma plötsligt och utan förvarning, vilket kan orsaka förlägenhet.
Kan IBS behandlas?
IBS-symtom kan ofta lindras med kostförändringar, livsstilsförändringar, genom att åtgärda nivåerna av tarmbakterier och i vissa fall används mediciner. Sök råd hos din läkare samt en dietist som kommer att diskutera de olika alternativen med dig. En dietist kommer att kunna ge råd om vilka livsmedel/drycker som är bäst att konsumera eller utesluta för att lindra symptomen. Om symtomen kvarstår kan din läkare hänvisa dig till en gastroenterolog, eftersom de är specialiserade på alla aspekter av matsmältningssystemet.
I motsats till detta finns IBD – Inflammatorisk tarmsjukdom
.
IBD används för att beskriva två olika tillstånd – Crohns sjukdom (CD) och Ulcerös kolit (UC). Det finns ytterligare några typer också, men de är lite mer sällsynta. Den största skillnaden mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit är att UC endast drabbar tjocktarmen (kolon) medan CD kan drabba alla delar av mag-tarmkanalen, från början till slut.
Symtomen är annars nästan identiska. De kan omfatta kramper, en smärtsam svullnad av den drabbade vävnaden, frekventa diarréer (som kan vara blodiga eller inte), viktminskning och trötthet. Mer sällan kan det också orsaka kräkningar, blodbrist eller feber.
För att göra det ännu mer förvirrande är dessa symtom sällan konstanta. IBD går ofta i gränsfall till fullständig remission och uppvisar få eller inga symtom för att sedan blossa upp igen utan förvarning eller med kort varsel. Särskilt mildare fall av ulcerös kolit har en tendens till långa perioder av remission utan betydande obehag hos många patienter.
Det råder viss oenighet bland yrkesverksamma om huruvida IBD i första hand är ett genetiskt problem eller ett problem som kan förvärvas på grund av bakterier, virus eller antigener som leder till ett immunsvar i kroppen. Som du ser kan det vara mycket svårt att skilja IBD från IBS, så du bör kontakta en läkare om du tror att du kan ha något av dem.
Kan IBD behandlas?
Ingendera formen av IBD kan botas helt och hållet i dagsläget. Det finns dock sätt att behandla den, varav vissa har hög framgång. Syftet med IBD-behandling är att antingen lindra symtomen eller att förlänga dessa perioder av remission, så att den drabbade kan leva ett normalt liv så långt det är möjligt.
Antingen en läkare eller en dietist kan ordinera en behandlingsplan för IBD. De omfattar ofta förändringar av din livsstil och specifika kostförändringar. I svårare fall kan en läkare förskriva mediciner eller föreslå operation. Kirurgi kommer alltid att vara den sista utvägen om någon har IBD och dess smärtsamma symtom på mycket regelbunden basis, även med förändringar i livsstilen.
Läkemedel som vanligtvis förskrivs för IBD inkluderar antibiotika, antikroppsbaserade “biologiska” behandlingar som riktar sig mot specifika delar av immunsystemet, immunsupprimerande steroider, mesalaziner eller aminosalicylater.
Om man kommer överens om kirurgi, görs den vanligtvis om de nedre tarmarna behöver repareras efter sårbildning och om den drabbade har upprepade och smärtsamma sjukdomsperioder. De flesta som lider av Crohns sjukdom kommer så småningom att behöva opereras för att reparera delar av sitt matsmältningssystem, men personer som lider av ulcerös kolit behöver i allmänhet inte opereras. Faktum är att cirka 80 % av de drabbade reagerar väl på enbart läkemedel och livsstilsförändringar.
För att avgöra om du lider av IBS eller IBD måste du titta på symtomen. Vid IBD är det viktigt att kontrollera avföringen eftersom den ofta kan innehålla slem eller blod, och det är viktigt att utesluta något allvarligare, till exempel cancer.
Det finns många och varierande gastro-sjukdomar, och för att komma till roten av problemet kan det krävas en rad tester och undersökningar, t.ex. en koloskopi, där ett rör förs in i analregionen för att läkare eller kirurger ska kunna se vad problemet är. Medvetenhet är av största vikt när det gäller att förstå och lindra symtom i mag-tarmkanalen.
